Korseld

Archive for tammikuu, 2012

Idén med sociala bokmärkestjänster är att bokmärkena sparas på ett konto på webben. Fördelen med detta förfaringssätt är att de sparade bokmärken blir synliga även för andra användare. Om man inte hittar det man söker i sina egna bokmärken, kan man även söka i andras bokmärken. Det är dock även möjligt att spara privata bokmärken.

De sociala bokmärkestjänsterna har en annan fördel, jämfört med att man sparar sina bokmärken på sin webbläsare. När bokmärkena har sparats på en bokmärkestjänst, kan man komma åt dem från alla datorer som är kopplade till internet. Den tredje fördelen med bokmärkestjänsterna är att man kan sätta nyckelord på sina bokmärken (tagga).

Innehållet i sociala bokmärkestjänster består av länkar som har nyckelord (taggar) och beskrivningar. I en del tjänster kan man även rösta på bokmärken. De länkar som har fått mest röster synns först. Dessa länkar anses då vara värdefullare än dom som fått få röster.

• Delicious störst av alla
• StumbleUpon man kan bli beroende av klickandet
• CiteULike vetenskaplig
• Diigo
• Cannotea bra för forskare

Tips för lärare

Delicious är en bra tjänst, med hjälp av den kan läraren dela sina länkar till sina studerande. T.ex. så här, Jari Sarjas bokmärken med nyckelordet webdesign. I projektarbeten är Deleicious till stor nytta, ty om någon hittar något intressant  är det omedelbart tillgängligt för alla.

Uppgifter

Sök i Delicious med sökordet Skola 2.0. Se även vilka bokmärken användaren jarimatti har sparat i Delicious.

Fördjupa di i ämnet

• 10 saker – sociala bokmärkestjänster
• DEL 1 Per Falk om Twitter och Delicious i undervisningen
• DEL 2 Per Falk om Twitter och Delicious i undervisningen
• DEL 3 Per Falk om Twitter och Delicious i undervisningen

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

Google är nummer ett beträffande sökmaskiner. Den har dock en svaghet, ty den inte hittar det som skrivs just nu. Google är inte bra i realtidssökning. Denna svaghet har öppnat möjligheter för de s.k. realtidssökmaskiner. Dessa sökmaskiner söker sådant som händer just nu. Oftast söker de enbart mikrobloggarnas innehåll. En del av dessa sökmaskiner söker även i vanliga bloggar och olika diskussionsgrupper.

Själv uppmärksammade jag Googles svaghet, då Gmail var nere. Jag var nyfiken och ville veta om andra hade samma problem.

En sökning med Google gav inga goda resultat beträffande mitt akuta problem. Jag hittade länkar om motsvarande situation, med dessa länkar var 6 månader gamla. Lösningen till problemet var att använda sökmaskiner som söker från bloggar och mikrobloggar. Jag sökte på Twitter och ganska snabbt märkte jag att andra användare hade samma problem. De färskaste inläggen hade skrivits bara för 20 sekunder sedan.

Bevakning av sociala medier

Bevakning av sociala medier är något som många företag börjar inse att de bör ägna sig åt. Företaget kan snabbt få information om vad som skrivs om dem. Detta informationsflöde ger företaget möjligheter att reagera snabbt.

Omvärldsbevakning har blivit business och det har skapats s.k. omvärldsbevakningsverktyg. En bra artikel beträffande sådana verktyg har skrivits av Elissa Björck.  Jämförelse av 8 bevakningsverktyg för sociala medier. Omvärldsbevakningsverktyg är även bra i det syfte att man övervakar något ämnesområde såsom t.ex. hockeyspelaren Jevgeni Malkin eller webbprogrammeringsspråket PHP.

Uppgifter

Testa följande realtidssökmaskiner.

• Twitter sökning
• Topsy
• 48ers
• Sency
• Twingly (finns i Sverige och mycket bra)

Tips för lärare

Realtidssökning ger färska resultat. Just nu är presidentvalet aktuellt i vårt land. Den är också överlägsen beträffande omvärldsbevakning.

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

Mikrobloggar är en miniversion av bloggar. I mikrobloggarna skriver man meddelanden som bara är 140-160 märken långa. Därför lämpar sig mikrobloggrna bra till en snabb informationsspidning. Innehållet kan vara t.ex. en länk och en kort beskrivning av den. Bloggarna möjliggör en snabb publikation, men mikrobloggarna är ännu snabbare. Dessutom är mikrobloggarnas idé, att det som har publicerats skall inte redigeras efteråt.

Man kan säga att mikrobloggarna är textmeddelanden som publiceras i world wide web. Själv använde jag mikrobloggen just i detta syfte. Jag publicerade matchresultat på HC Crusaders websida. Jag skrev resultatet som ett textmeddelande och skickade det till Twitter. Webbsidan hade en widget som visade alla mina tweets (inlägg vid Twitter). Nuförtiden har vi intelligenta mobiltelefoner och uppdatering av webbsidor med textmeddelanden är inte längre särskilt smart.

Mikrobloggandet har varit ett populärt fenomen ända sedan den första versionen av Twitter presenterades 2006. Twitter har hela tiden varit nummer ett beträffande mikrobloggar. Jaiku var klar bättre än Twitter, men dess start försvårades av  att man alltid skulle få en inbjudan av någon som redan använde Jaiku. Dessutom var det fina med Jaiku att den kom från Finland. Google köpte upp Jaiku 2007 och som vanligt så försvann den, ty Google lade ner tjänsten 2011. Nu har vi Qaiku som skrapade ihop resterna av Jaiku.

Twitter fick mycket uppmärksamhet 2009, då Airbus 320 nödlandade i Hudsonfloden. Janis Krum tog den första dramatiska bilden av kraschen med sin mobiltelefon. Han publicerade bilden på Twitter och skrev: “There`s a plane in the Hudson. I`m on the ferry going to pick upp the people. Crazy.”

Mikrobloggningstjänster:

• FMyLife, Plurk, Tumblr, I Rate my day, Hicktu, Yammer, Qaiku

Tips för läraren

I Twitter finns intressanta personer, föreningar etc. som kan vara värda att följa:

• Lärarnas Riksförbund
• Bli lärare

Uppgifter

Bekanta dig med följande artiklar. Och om de verkar vara ok, kan du skaffa dig ett eget Twitter konto.

• Lärare hörs med Twitter
• Twitter för lärare – nyheter och nätverkande 

Fördjupa dig i ämnet

• Lärare – följ debatten på Twitter
• Twitter – den elektroniska valstugan

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

Ward Cunningham hade som uppgift att bygga ett slutet intranät åt sin arbetgivare 1995. Hans tanke var att skapa ett program med vars hjälp det skulle vara lätt att skapa nytt material. Tillika ville han att man skulle kunna så lätt som möjligt redigera material som redan fanns i intranätet.  Dessutom skulle programmet fungera i en vanlig webbläsare. Programmet som han skapade fungerade så bra att han lade ut den till internet, varifrån vem som helst fick ladda ner den gratis. Han döpte sitt program till WikiWeb.

Ordet wiki kommer från hawaiiska och betyder snabb. I Wikin kan flera personer skriva och redigera text samtidigt. Idén är att vem som helst skall kunna redigera innehållet på en wikisajt. Det finns ingen sensur. Det som skrivs syns genast åt alla, när man sparar texten. Det finns alltså ingen expertpanel som först går igenom innehållet och väljer vad som skall publiceras. Wikin innehåller även versionshantering, vilket betyder att man kan se hur textens olika versioner ser ut. Om en tidigare version är bättre en den nuvarande versionen, kan man ändra så att den tidigare versionen blir den sista versionen. T.ex. om någon gör dåliga förändringar, t.ex. skriver dumheter, kan man gå tillbaka till den tidigare versionen.

Wikipedian är en stor encyklopedi som är en av världens mest besökta websajter. Dess “motor” är Mediawiki som är själva programmet. Dess kod är s.k. open source, vilket betyder att vem som helst kan skapa en egen wikisajt utan några licensavgifter. Vem som helst kan även installera en mediawiki på sin egen dator.

Uppgifter

Gå till Av-kymppis wiki (address: http://www.avkymppi.net/wiki/). Lägg till en sida som är din hemkommun eller kommun i vilken du bor just nu i. Skriv några rader text om kommunen till wikin. OBS! Du behöver inte ange din e-postadress vid registreringen.

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

En blogg är en webbsida eller -sajt som uppdateras ofta. De mest populära bloggarna publicerar minst tre inlägg varje dygn.  Bloggarna kan innehålla text, bilder, ljud och videor.  Fördelen med bloggar jämfört med tidningar är snabbheten. Dessutom är det  lika lätt att skriva blogginlägg som att skriva text med ett textbehandlingsprogram. Man bör också observera att det nästan alltid finns människor som kommenterar olika blogginlägg. Man kan även skriva en blogg tillsammans. Således kan bloggarna vara viktiga element i det som kallas för gemenskap. Dessutom är det roligt att berätta om sina erfarenheter och ännu roligare är det när någon har nytta av dessa erfarenheter.

• Blogilista (finskspråkiga bloggar)
• Hitta Bloggen (hitta bloggar i Sverige)
• En lista av bloggar i vilka det finns information om sociala medier.

Den person som kanske mest har marknadsfört bloggar och bloggande är Justin Hall. Han anser att bloggande är en form av journalism i vilken skribenten berättar om sig själv. Han påpekar dock att inte är frågan om någon form av narcissim. De som bloggar, skriver om fenomen som berör flera personer, men ändå skriver de utgående från sitt eget perspektiv. Som exempel kan nämnas strömavbrott som varar flera timmar eller t.o.m. flera dygn. Flera personer berörs av detta fenomen, men de som bloggar skriver om sina egna erfarenheter.  De skriver inte på samma sätt som en journalist skulle göra.

Journalisten intervjuar ett par människor som lidit av flera dagars strömavbrott och sållar intervjuerna, ty bara det skall finnas med som han anser vara viktigt. I nyheten finns kanske bara ett litet citat av den person som man har intervjuat. Om man däremot läser en blogg, har ingenting sållats bort. Ingen har gjort journalistiska val.

Hall anser att bloggarna är journalismens framtid. Enligt Hall kan vi först läsa journalistens anteckningar i bloggen. Den redigerade och slutliga versionen kommer senare. Dessutom ger den moderna tekniken tillsammans med sociala medier nya möjligheter för var och en att dokumentera och publicera det som har hänt.  Nuförtiden kan man t.ex. sända live direkt med en mobiltelefon. Förr var det bara rundradion som hade motsvarande möjligheter.

Blogg versus diskussionsforum

Skillnaden mellan en blogg och ett diskussionsforum kan beskrivas med hjälp av en liknelse. Ett diskussionsforum är som ett torg. Där finns massvis med folk och man kan diskutera med människorna som finns vid torget. En del av människorna på torget går bara runt omkring och eventuellt lyssnar på vad de andra pratar om. Vid torget träffar vi hela tiden nya människor. En blogg är däremot husets bakgård. Den finns nära och den är vår egen. Bloggen är alltid personlig, medan torget är för oss alla. En bra blogg skall koncentrera sig på något tema. Vid torget ändras diskussionsteman hela tiden.

RSS och bloggar

Förkortningen Rss härstammar från orden Really Simple Syndication (eller Rich Site Summary). Rss-flöden har två styrkor. För det första, befriar den oss från att vi hela tiden besöker en webbsida. Vi behöver alltså inte besöka en webbsida för att kontrollera om det har hänt någonting nytt. Den andra styrkan är att den inte belastar vår e-post. Ett problem är nämligen att våra e-post belastas bl.a. med spam och annars onödiga e-post. Vanligtvis har varje blogg en RSS-ikon som ett tecken på att du kan prenumerera RSS-flöden.

Egen blogg

WorpPress är ett  Open Source program som är gratis. I fråga om bloggprogram anses det allmänt vara bäst i världen. Det utvecklas hela tiden. Dessutom kan du använda WP på olika språk såsom t.ex. svenska och finska. Det finns även en stor mängd av sk plugins med vars hjälp du kan få nya egenskaper till din blogg.

• skapa en blogg med wordpress online
• skaffa koden och installera en blogg

Uppgifter

Bekanta dig med följande blogginlägg

• Om att använda WordPress i undervisningen
• WordPress i undervisningen -ett exempel
• Bloggen i undervisningen

Kommentera blogginlägg i denna blogg som finns under kategorin Skola 2.0. OBS! Din e-postadress synns bara för administratorn. Den visas inte för andra webbanvändare.

Fördjupa dig i ämnet

• Skriva för webben
• Tarinoita blogien käytöstä
• Bloggar och utbilning (pdf)

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

I det första steget i serien “Skola 2.0” behandlade jag RSS. Idén med RSS är att den befriar oss från att hela tiden kontrollera om någonting nytt har skrivits på en webbsajt som vi är intresserade av. RSS-flöden innehåller i princip bara text, den saknar multimediala egenskaper. Detta problem har man löst på samma sätt som vi känner igen från e-post. Vi kan sätta bilagor till våra e-post. Samma idé brukar man tillämpa i fråga om RSS-flöden.

Podcasting

Om RSS-flödet innehåller en ljudfil som bilaga, talar man allmänt om podcasting. Själva termen podcasting kopplar ihop två begrepp: iPod och broadcasting. Man bör dock observera att själva ljudfilerna är oftast i mp3-format och de kan lyssnas även med andra musikspelare än iPod.

Idén med podcast är att du kan lyssna på dem när du vill. Du behöver t.ex. inte lyssna på ett radioprogram vid en viss tidpunkt. Du behöver inte heller banda sändningen. Det räcker att du prenumererar den eller de podcast som du är intresserad av. De podcast som du har prenumererat laddas aurmatiskt till din dator och därifrån kan du överföra dem ti.ex. till din mobiltelefon, mp3-spelare etc.

• Podradio
• HY-podcast
• Podcastit Yle areena
• Julkinen sana: Sähköistä oppimateriaalia

Vodcasting

Begreppet vodcasting består av två delar. Den första delen VOD är en förkortning av orden on  Video On Demand. Den andra delen casting betyder att man sänder någonting. En videofil på en webbsida är inte samma sak som vodcasting, ty då är det inte frågan om någonting som man kan prenumerera. Vodcasting betyder att den är din video och TV. Du kan se på videor och TV-program, som du har prenumererat, precis när du vill.

Vodcasting var en naturlig konsekvens av utvecklingen som startade 2003. Programmerarna uppfann ett skript till Apples program iTunes. Detta skript kunde hämta mp3-filer från olika bloggar. De mp3-filer som skriptet hade hämtat, kunde man lyssna med programmet iTunes. Dessutom hade iTunes den fördelen att den kunde synkroniseras med iPod.  Nuförtiden kan iTunes spela upp även videon och TV-program. Dessutom kan iPod-spelarna även spela upp videofiler.

Eftersom iTunes var i spetsen i frågan om att ta vara på tekniken kring podcasting och vodcasting, har den haft ett försprång som konkurrenterna har haft svårt att hinna i kapp. Därför kopplar man fortfarande i hopp vodcasting med iTunes. Ändå har det redan länge funnits alternativ såsom t.ex. programmet Juice. Dessutom klarar många flödesaggregatorer av att ladda RSS-flödernas bilagor automatiskt.

För några år sedan talades det mycket om pod- och vodcasting. Nu är det ganska tyst på den fronten, ty nuförtiden kan vi få allt online. Det är t.ex. ingen smart ide att sätta stora videofiler på nätet som var och en laddar ned på sin egen dator. Sådana webtjänster som t.ex. Youtube har helt dödat fenomenet vodcasting.

Screencasting

Screencasting betyder att man bandar in det som sker på datorskärmen. Om man har tillgång till en mikrofon, kan man även få ljudet med i presentationen. Idén är man behöver inte läsa igenom en hel manual om man vill lära sig någonting. Det räcker att man ser på sin egen dataskärm, hur man skall gå tillväga.

Förr var det det nästan omöjligt att spela in sin skärm och sedan ladda upp den på nätet. Nu finns det flera alternativ. Här nedan mina tips.

• Screencast o matic
  Min favorit, ty du behöver inte registrera dig eller logga in, du kan spela in din webbkamera, du kan publicera din inspelning på Screncast-o-Matic eller på YouTube. OBS! det är gratis.
• Jing
  Mycket bra och enkel att använda. Fungerar bra ihop med webbsajten screencast. OBS! det är gratis.
• Screenr
  Fungerar bra ihop med Twitter. OBS! det är gratis.

Uppgift

Prenumerera följande podcast och bekanta dig med sajtens innehåll: http://patalom.se/

Fördjupa dig i ämnet

Drake, M. & Salo, K. (2008). Oppimisen ja opetuksen tueksi pod- ja vodcasting
Suomalaisille oma iTunes korkeakoulu?

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

Förkortningen Rss härstammar från orden Really Simple Syndication eller Rich Site Summary. Dess styrka är att den befriar oss från det att vi hela tiden besöker webbsidor för att kontrollera om någonting nytt har publicerats. Vi får nyheterna enkelt till vår dator med hjälp av flödesläsaren. Om en blogg har uppdaterats, ser du dess rubrik i flödesläsaren. Om rubriken intresserar dig, kan du klikka på den och läsa hela innehållet antingen med din flödesläsare eller din webbläsare.

Fördelen med flödesaggregatorn är att du kan bestämma över, hur ofta den kontrollerar om någonting nytt har hänt på en webbsida.  Ett program som jag rekommenderar är Feedreader, ty den visar ett litet fönster nere i högra hörnet då någonting nytt har publicerats.

Kända flödessaggregatorer (flödesläsare):

• Feedreader (Windows))
• Blogbridge (Windows, Linux, Mac)
• Liferea (Linux)
• AmphetaDesk (Windows, Linux, Mac)
• BottomFeeder (Windows, Linux, Mac

En video om det vad RSS är för någonting.

En video om hur man laddar ned, installerar och använder Feedreader

Uppgifter

Skaffa dig en flödesläsare eller använd den som du redan har såsom t.ex. din webbläsare och prenumerera RSS-födet  från bloggen Sarjatulta. Då får du informationen enkelt och genast om de tretton stegen om sociala medierna. Se även på olika websajter, har de några RSS flöden?

Tips för läraren

Med hjälp av RSS får läraren snabbt reda på om någonting har skrivits i de blogg som han är intresserad av. Dessutom utnyttjar även en del lärplattformar RSS-tekniken.

Bloggar på svenska om relationen IT och pedagogik

• Professor Tomas Kroksmark
• Joachim Thornström – Nya verktyg för lärande
• Västra Göteborg-ITiden
• Annelies senaste
• e-mentorerna på spaning
• En IKT-pedagogs funderingar
• Klurigt, lurigt och roligt i skolan
• Uggleblogg
• Kanal e11we
• Ellwe.se

Bloggar på engelska

• Classroom cronicles
• Edtech digest
• Edidemic
• Upside learning blog

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0

Nu byter ja finskan till svenskan, ty många skriver på finska om det som man allmänt kallar för ”Skola 2.0″. Jag vill ge mitt bidrag till denna diskussion. Mitt bidrag består närmast av att presentera olika element, vilka  jag anser hänga ihop med framtidens skola. Mitt syfte är inte att beskriva framtidens skola, i stället försöker jag ge verktyg så att var och en kan delta i diskussionen om skola 2.0. Min idé är att presentera de 13 steg som leder till att man får någorlunda ett begrepp om vad skola 2.0 kan vara. Man kan också uttrycka det så att på två veckor lär du dig det nödvändiga om Skola 2.0.

Webb 2.0 visade vägen för Skola 2.0

I vårt land publicerade tidningen ”Tietokone” ett helt nummer som handlade om Webb 2.0 år 2006. Här nedan en bild från denna tidning.

Kortfattat är det frågan om att webb. 2.0 är webbens framtid och denna framtid består av följande element.

• datorprogram som fungerar i webbläsaren (t.ex. Googledocs)
• utnyttjande av kollektiv intelligens (t.ex. Wikipedia)
• ökad grad av växelverkan (t.ex. Facebook)

Innan web 2.0 blev verklighet bestod webben närmast av enstaka webbsajter som för det mesta innehöll text och bilder. Webb 2.0 betydde ett paradigmskifte, de grundantaganden som vi tagit för givna gällde inte längre.  Ett exempel på förändringen kan man finna från musikens värld. Innan web 2.0 fanns det bara litet musik i webben. Men vad har vi nu då? Du kan bl.a. lyssna på musik via Spotify, du kan även köpa musik enkelt via iTunes. Dessutom finns Jamendo där du kan ladda upp din egen musik och/eller ladda ner musik helt gratis och ändå är det lagligt.

Ännu häftigare utveckling har det skett inom videobranchen, ty nuförtiden kan man direktsända video t.ex. via Bambuser. Dessutom kan man bli kändis via Youtube, som exempel kan nämnas Olli Hokkanen (liian hapokasta) och Justimus film. Ibland gör man även intressanta remix och resultatet kan bli att man mixar Pasi Nurminen och Antero Mertaranta. Denna remix har visats över 2 miljoner gånger.

Skola 2.0 betyder ett paradigmskifte i skola och utbildning. Det är frågan om att vi byter rationalitet, det som är sunt förnuft och logiskt nu är inte nödvändigtvis det i framtiden. Vi har utvecklat skola och utbildning enligt sunt förnuft. Det har t.ex. varit vettigt att bygga skolor och sätta eleverna i ett klassrum. Det har varit vettigt, ty det har inte funnits några alternativ eller så har alternativen varit väldigt klumpiga såsom t.ex. brevkurser. Lika naturligt var det att det fanns en kateder i varje klassrum, ty den enda kunskapskällan i klassen var läraren.

Nu är världen annorlunda och vi har möjligheter att göra saker och ting annorlunda. Framtidens skola fungerar enligt den dåvarande bästa möjliga rationaliteten (sunt förnuft). En gissning om framtiden är att i Skola 2.0 finns web 2.0 med på något sätt. Därför startar jag nu min presentation, dvs tretton steg till sociala median. Men innan presentationen en video som jag råkade hitta på Youtube. Jag tyckte om presentationen (se nedan), ty personen varken predikar eller säljer något.

Länkar

Här några länkar för dem som vill fördjupa sig beträffande webb 2.0 och Skola 2.0.

• Hintikka, K. Web 2.0 – johdatus internetin uusiin liiketoimintamahdollisuuksiin.
  Absolut den bästa finskspråkiga presentationen om web 2.0.
• O’Reilly, T. What Is Web 2.0. Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Software.
  Det var  Tim O’Reilly som skapade termen webb 2.0 2004 i samband med en konferensm som han ordnade.
• Networked Student. En bra presentation i Youtube som beskriver hur man studerar i skola 2.0.

Det här inlägget är en del av serien Skola 2.0